What to do...what to do?

Jag har fått en släng av demokratisk förpliktelse och tvingat mig själv att ta ställning till vilket parti jag skall rösta på. Jag har gjort diverse webbaserade partitester, tittat på partiledar utfrågningar och fan och hans moster. Det är ett tufft jobb att vara väljare, man borde få OB-tillägg. Men så var det ju det här med den demokratiska skyldigheten.

Alla partier har naturligtvis en någorlunda egen utopi om hur Sverige skall se ut och regeras. Frågan är bara hur fasen det skall funka i verkligheten. Detta tycker jag gör att det är som ett stort lotteri, fattas bara att Rickard Sjöberg glider in och tvingar en att ta ut en livlina. Hmm...det vore inte så dumt att redan i förväg kunna eliminera hälften av de partier som skall komma att misslyckas med sin politik. Det borde ju förenkla valet.

Det är dock många frågor att ta ställning till, jag kanske skall rösta på Unika partiet. Då skulle det bli lite mer liv i riksdagshuset. Rosing och Lejonborg under ett guppande täcke...mmm...det är svårt det där med politik

Idol !!

Då var det alltså dags igen för Sveriges mest avskydda jury att knäcka unga artistambitioner. Det är rätt underhållande att se helt obegåvade skränpuckon göra bort sig på TV. Skrämmande är det dock att de verkar sakna insikt i hur de låter och ser ut när de med oöverträffat självförtroende kör sina väl inövade gester och välanvända falska wail-glidningar. Att sedan kvällspressen vittnar om nedbrytna deltagare som knappt hittar motivation att kliva upp ur sängen efter brutala sågningar från Swartling & CO är ju ännu lustigare. Om undertecknad skulle söka en tjänst som jurist hos Silbersky eller en VD-tjänst på Ericsson skulle jag med stor sannolikhet bli utskrattad, faktum är att jag ju inte ens skulle få en arbetsintervju.

Här kan vem som helst från gatan gå in och söka en tjänst som artist hos ett av de största skivbolagen med en potentiell toppkarriär som underhållare/storsäljande skivartist. Då kan de väl åtminstone se till att vara hyggligt kvalificerade. Och är de inte det så kan de väl se till att ha ett strå självdistans så att de möjligen kan tänkas ta till sig av den kritik dessa luttrade branschmänniskor har att dela med sig av. MEN DET HAR DE INTE!

Jag tycker synd om dem. Inte för att de sjunger kasst eller för att de har ett rörelseschema som får en kvast att se sexig ut, utan för att de inte kan hålla sin besvikelse inom sig. Det blir ju så fel när de gör sorti efter sin halvminut i juryns lejonkula. Få kan få ur sig något vettigt efter en sådan besvikelse.

Men det är ju det som gör programmet så förbannat roligt.